Stämplad!

Har redan efter mindre än en veckas högskolestudier redan lyckats presentera mig som nörd, klassens "ljus", fjäsko... You name it! Igår (onsdag) så gick jag på en föreläsning i en stor, stor sal, med säkert över hundra elever, och lyssnade intresserat om skolans framväxt genom historien. Man skulle ha läst ett kapitel på cirkus femtio sidor inför föreläsningen för att få lite "kött på benen", och detta hade jag gjort mycket ingående. När föreläsaren kommit fram till 1900-talets skola så berättade hon att man i nionde klass delades upp i nio mindre grupper varav endast två kunde gå vidare till gymnasiet. Av någon outgrundlig anledning så drog jag mig till minnes att jag läst att det bara var EN grupp som fick söka in till gymnasiet och började genast slå i min bok. Mycket riktigt så var så fallet och jag började nervöst fundera på om jag skulle våga räcka upp handen och ifrågasätta hennes snedsteg. Det var ju trots allt sjukt mycket folk i lokalen! Jag drog till sist på mig både mod och uppmärksamhet. Min rättelse mottogs gladeligen av läraren som berömde mig för att "inte bara sitta och matas med kunskap utan också ifrågasätta och kritisera. Vg direkt!", sa hon. Att jag lyckas memorera en så pass obetydlig grej och att jag sedan rättar föreläsaren i hennes ämne måste antagligen framstå som synnerligen nördigt och jag undrar hur resten av klassen betraktar mig nu. Men, men.. Jag hoppas att de förstår att jag bara hjälpte dem från att lära in felaktiga uppgifter!

PS. Jag hade visst haft en konversation med "Wachen" igår (skitfull) (jag alltså) och skrivit: "Jag är julafton. Jag ÄR julafton"! Storhetsvansinne??

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0